life's too short to be afraid step inside the sun

Min kropp har börjat säga ifrån nu. Först var det lugnorna, sen hjärtat och nu huvudet. Kändes som om jag inte riktigt kunde andas in helt, det gick över när jag började känna av hjärtat som slog lite extra, detta har nu försvunnit när jag känner obehag och allmänt tung i huvudet. Jag vet även om att jag är något av en hypokondriker, och allt blir ju så klart värre när jag tänker på det. Men att inte tänka på det är svårt. Och utifrån allt detta kommer en oro. Eller ja, min oro har jag väl alltid haft egentligen, är en ganska orolig person, ibland är det bättre och jag känner knappt av den och ibland, som nu, är det lite sämre och den tynger ner mig. Sen kan vi ju lägga på stress (mina axlar är alltid spända, även mina käkar, vilket leder till huvudvärk) och ångest på det också. Och ingen träning och alldeles för mycket socker.

Inte konstigt att min kropp säger ifrån när man tänker efter.

Men jag vet ju om allt detta. Så jag ska försöka ändra på det. Det blir nog lite klurigt, i och med att jag har en helvetisk vår framför mig med c-uppsats och jobb och sånt tjaffs. Men efter det. Sommaren. Kan nog vara därför jag längtar så otroligt till sommaren, då hoppas jag att mycket av min stress och ångest försvinner. Hoppas och tror det.

Jag brukar aldrig skriva om sådana här saker, men jag ville bara skriva av mig lite. Så då får det bli så helt enkelt.




Kommentarer
Postat av: sanna

jag kan massera dig när vi skriver på c-uppsatsen :) och så skriver vi en kickass uppsats!

2011-01-10 @ 19:10:32
Postat av: Anonym

Det kommer bli bättre med tiden!:) Kämpa!

2011-01-10 @ 20:17:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback