and now for something completely different...

Jag har skrivit det förr och jag kommer med all säkerhet skriva det flera gånger till, men jag saknar fotbollen. Drömde att jag skulle spela match i natt. För DLIK.

Undra hur det kommer bli när våren är här och fotbollssäsongen verkligen drar igång och man kan se gräset på fotbollsplanerna. Då kommer jag ju få sjuklig abstinens.

Men detta är mitt egna val. Jag valde att prioritera jobb före fotbollen. Och nu måste jag stå mitt kast. I vår får jag nöja mig med att heja på RIK och DLIK från sidan av planen. Det är ju inte helt fy skam det heller.

Idag är mitt hjärta emot mig och slår lite som de själv vill. Skulle vilja ta en tablett mot det, som jag fick från Dr. Men bieffekterna skrämmer mig mer än hjärtklappningen. Får hoppas de blir bättre sen när jag får vara bland folk. Opponering eller inte, just nu vill jag bara till skolan.

Nåja, ska inte klaga för mycket. Hjärtat slår ju i alla fall.

Idag har jag försökt förbereda en presentation om mitt arbete, ska prata om det i 10 minuter...ehh...det kommer inte gå. Jag blir glad om jag kommer upp i 2 minuter.

Nåja, det får gå som de går. Nu blir det mat med KarlP som sällskap.

Jag har inte haft hjärtklappning på två dagar! *peppar peppar*
Det är värt att fira med...eh...har inget att fira med.
Nåväl.

Glad är jag i alla fall.

Hade tänkt göra en lite roligare frilla idag, med tanke på att jag konstant har samma frisyr, bara mer eller mindre fluffigt. Det gick väl sådär, det slutade med att allt hår såg ut som ett fågelbo. Då är det bra att hårnålar finns. Så min nya frill är ju otroligt spännande, luggen bakåt istället för framåt.

Egentligen skulle det vara min enda lediga dag denna vecka, men ska jobba ett extra pass ikväll. Och jag tror det behövs. Jag vill vara bland människor. Dagen började bra med träning tillsammans med Katarina. Sedan dess har det gått en aning neråt. Jag fick lite hjärtklappning, som blev bättre när jag la mig ner och somnade, nu är den dock tillbaka lite smått. Jag blir så irriterad på mig själv, på min kropp som håller på såhär. Och även om jag VET att de inte är farligt, att det går över och sånt, så är det jävligt svårt att faktiskt intala sig själv det. Är man en liten hypokondriker så är man. Obehagligt är vad det är. Så det ska bli fint med jobb faktiskt. Träffa mina kollegor, lyssna på Ricky Gervais podcast. Det är nog precis vad jag behöver.

Är inte på topp för tillfället. Tar en bloggpaus resten av veckan. För jävlar vad det ska läsas historia-avhandling alltså.

Jag har bestämt mig, angående min andra tatuering. Jag har ju länge vetat att det ska bli en text på vänster arm. Nu har jag i alla fall bestämt text men inte riktigt helt säker på positionen. Vet inte om det blir på handleden eller uppe på insdan av överarmen.

Men det ska i alla fall stå: Don't dream it, be it.

Så det så.

 

Min kropp har börjat säga ifrån nu. Först var det lugnorna, sen hjärtat och nu huvudet. Kändes som om jag inte riktigt kunde andas in helt, det gick över när jag började känna av hjärtat som slog lite extra, detta har nu försvunnit när jag känner obehag och allmänt tung i huvudet. Jag vet även om att jag är något av en hypokondriker, och allt blir ju så klart värre när jag tänker på det. Men att inte tänka på det är svårt. Och utifrån allt detta kommer en oro. Eller ja, min oro har jag väl alltid haft egentligen, är en ganska orolig person, ibland är det bättre och jag känner knappt av den och ibland, som nu, är det lite sämre och den tynger ner mig. Sen kan vi ju lägga på stress (mina axlar är alltid spända, även mina käkar, vilket leder till huvudvärk) och ångest på det också. Och ingen träning och alldeles för mycket socker.

Inte konstigt att min kropp säger ifrån när man tänker efter.

Men jag vet ju om allt detta. Så jag ska försöka ändra på det. Det blir nog lite klurigt, i och med att jag har en helvetisk vår framför mig med c-uppsats och jobb och sånt tjaffs. Men efter det. Sommaren. Kan nog vara därför jag längtar så otroligt till sommaren, då hoppas jag att mycket av min stress och ångest försvinner. Hoppas och tror det.

Jag brukar aldrig skriva om sådana här saker, men jag ville bara skriva av mig lite. Så då får det bli så helt enkelt.

Igår hämtade jag ut min tenta. Det var ju två i en, en hemtenta och en salstenta, sen räknades poängen ihop och man fick ett gemensamt betyg för bägge. Jag fick G men det var inte många poäng över g gränsen. Men jag är jäkligt nöjd ändå med mitt betyg. För november var en jobbig månad. En hemtenta, en salstenta, ett litteraturseminarium i skolan, och utöver det jobbade jag typ mer än dubbelt så många timmar på jobbet än vad jag normalt gör på en månad. Jag fick in hemtentan samma dag som den skulle vara inne, man kunde vänta några veckor med att lämna in den, men jag behövde veta mitt betyg snarast och inte i januari. Jag var inte alls nöjd med hemtentan när jag skickade in den, men den kom in i rätt tid, och det jag hade skrivit räckte ju, men tror att om jag hade suttit lite mer med den hade det gått en aning bättre.

Jag är stolt över det jag klarade av i november. Det är inte ofta jag skriver så om mig själv, men nu gör jag det. Och för att belöna mig själv, blir det ett Nintendo Wii i mellandagarna.

Okej så det blev en halv dugga klar istället för fyra stycken.
Jag har tömt mina konton. Cash is king.
Jag har hittat en klänning. En julafton/juldag/nyårsklänning. Är man student så gälller det att vara ekonomisk.
Jag har bakat och misslyckats.
Jag dansade runt till musikhjälpen samtidigt som jag städade lyan.
Till middag åt jag pannkakor och saft samtidigt som jag såg på Grinchen. Är man 22 år så är man.
Sen tog jag en massa bilder på mig själv i webcam. För att jag kan. Och vill.
Nu ska jag och min spexiga studiegrupp härja på Tables. Biljard it is!

I natt drömde jag att jag spelade fotboll på vårsäsongen. Alltså i solen och på riktigt gräs. Inte helt säker på vilken plan, men tror det var på Ekhagsvallen.

Fan vad jag saknar att spela fotboll.

Förra helgen så tappade jag min ena vante, någon som är chockad? Detta är inte helt okej med tanke på hur kallt det är. Jag har inte orkat köpa några nya, eftersom jag är så trött på mig själv som ALLTID tappar vantarna. Hittade ett par underbart sköna, som såklart kostade 250 kr. Varför ska alltid det som jag gillar mest vara det allra dyraste i hela affären?

Hur som helst. Jag rotade runt i mina lådor efter en annan vante, så jag kunde köra som förra året, ha omatchande vantar, i alla fall för ett tag, men då hittade jag faktiskt det sista paret jag köpte förra året. Då blev jag glad. Dock blev jag lite mindre glad när jag gick ut i ca -15 och upptäckte att vantarna var lite för tunna för den kyla vi har just nu, så får ändå köpa ett par tjockare i helgen, men jag är ändå glad över att jag faktiskt har ett helt par vantar. Som har överlevt i nästan ett år i min ägo. Det måste vara något slags rekord.

Imorgon ska jag klippa mig, och som det behövs. Ser ut som att jag har en svamp på huvudet. Så idag varvar jag tentaplugg med att googla frillor. Har fastnat lite extra för denna.

Nu har jag precis avslutat ett samtal med min tränare. Jag har även avslutat en stor del av mitt liv, jag har slutat spela fotboll...Jag har alltid spelat fotboll, så länge jag kan minnas. Det var inte för att jag inte älskar det eller för att jag inte trivs i RIK, för det gör jag. Men min tid räcker inte till. Tanken på att fotbollen skulle dra igång igen gjorde mig mer stressad än glad. Jag är stressad när jag har tid till att träna och jag får dåligt samvete när jag inte kan träna, vilket är jävligt ofta med tanke på mina arbetstider. Och nu ska RIK upp i trean, vilket innebär att man måste verkligen ge 100% varje träning, och det kan inte jag. Jag kan inte fokusera på fotbollen när jag tränar, tänker på allt annat som jag borde göra. Jag kommer börja spela igen när jag har mer tid över på kvällarna, när det blir vet jag inte riktigt. Men inte i år i alla fall. Jag ska prioritera skolan och jobbet. Men jag ska träna, gym och löpning. Det är bättre med egna tider som jag bestämmer själv. Men jag kommer sakna att vara med i ett lag. Det kommer jag sakna allra mest. Laget.

Ny hårfärg på g. Jag är glad. Och snygg...

Idag har jag varit på Nygård i Bengtsfors. Det är alltså vårdcentralen. Jag har kommit fram till att varje gång jag är hemma (typ) är jag på Nygård. Är det inte tandläkaren så är det doktorn. Idag var jag alltså hos doktorn, eftersom jag har haft ont i musklerna kring hjärtat de senaste och med tanke på att jag är paranoid, ville jag höra från en doktor som undersökt mig att allt är ok, till skillnad från att höra det från en tant i en telefon. Hur som helst. Det var inget fel på mitt hjärta, även om ekg:t visade en "störning"... eh? Men det var visst ingen fara med det med tanke på hur mina andra testresultat såg ut. Så får väl lita på doktorn. Och jag gillade honom, jag förstod honom. Bara det är ju en fördel.

Nu ska jag försöka mig på att plugga, sedan ska jag, mamma och Andreas till badhuset. Jag tycker personligen att badhus borde stängas under vinterhalvåret. Det är ingen bikinisäsong då! Men jag fick order om att åka med. Får väl vara blekast i poolen antar jag.

Det går rykten om att det ska komma snö snart. Det blåser redan iskalla vindar. Jag fick nog av min skinnjacka, jag skulle inte överleva en vinter till i den. Så jag gick ner på stan och köpte en riktig vinterjacka. Nu är jag redo för vintern!